Heureka!

Jag gillar att ha kontroll. Jag vill övervaka det jag arbetar med ständigt. Därav gjorde jag misstaget att ta på mig ansvaret att göra Davids, Alexis och mitt arbete om kommunismen, just för att inte missa något. Problemet är ju det att jag satt i nästan en timma (Johanna?) framför en massa internetsidor om kommunismen. En sida sa att kommunismen inte var en idelogi, utan var ett sätt att leva, en annan hänvisade till marxismen som i sin tur hänvisade till kommunismen...ond cirkel, där. Så nu sitter jag här och funderar på vad i helvete jag ska ta mig till. Det blir väl att sitta framför skoldatorerna i morgon igen och den här gången göra klart alltihop.
Med detta arbete toppar jag med ett omprov i svensk grammatik och ett prov i naturkunskap, som bara kommer inhålla en massa G-frågor, i alla fall vad en viss fågel sjöng för mig.
Just detta omprov också. Nu är det ju så att jag inte hittar min svenskabok, heureka! (Eller hur var det, Arkimedes?) Vill inte betala för en bok jag aldrig öppnar, känns onödigt. Hittade istället en väldigt bra och lätt förklaring om de olika temaformerna (eller vad de heter...) så nu har jag "byggt en mur runt mig själv som hindrar angrepp från elaka temaformerna och den enda jag behöver nu är något jag kan försvara mig med".

Hade också en kort, men intressant, diskussion med Jonas på träningen idag angående hans knä. Det lät ungefär såhär:
Jag: - För att bli fullt frisk måste du vila ditt knä, inte köra igång direkt.
Jonas: - Men jag vill ju inte ta uppehåll!
Jag: - Men för att kunna använda ditt knä måste du ju vila! Vi säger att du har en kaka. Du vill både äta den nu men också spara den till ett senare tillfälle, eller hur? Precis som ditt knä, måste det få vila ett tag innan den går att använda. Du vill ju ha ett friskt knä när du börjar köra för fullt. Då måste du spara på knät innan du kan köra för fullt, precis som kakan, vill du äta den senare MÅSTE du spara den!

Då sa Jonas:
- Men då blir ju kakan gammal!

.......

Oerhört DUMT, Jonas! Men kul, haha! Fast ditt knä ruttnar väl inte lika snabbt som en kaka...eller?



Höstlov snart! Skridskor med Johanna, än en gång! Det kanske blir en ny hobby? I alla fall ska det bli skitkul, för jag gillar is, har jag tydligen märkt, eller så är det lite av en omväxling från friidrott (<3) då man måste springa hela tiden, på is kan man glida. Men trots allt slår inget att springa! Världens härligaste känsla. Känn dig inte utanför, Johanna, du är också extremt härlig!
Paintball också, med Gustav, Max och David. Kanske tjejerna också? Inget bestämt, men jag hoppas på det.

Well, folks, that concludes my day!  Sleep tight!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0