Got to give now.

Är det normalt att gå runt Strömmen klockan tio på morgonen när man egentligen kunde ligga och sova i en varm säng tills klockan slog tre? Tydligen. Det var nog lika bra att gå upp tidigt eftersom skolan nu börjar dyka vid dagshorisonten och kräver en tidsomställning som heter duga. Och vem kan säga nej till henne liksom.  Det var i vanlig ordning extremt kallt, Sverige är sig likt igen, is överallt som gör varje steg till en utmaning och då menar jag inte på grund av övervikt.
Då Julia och jag avverkade de tre kilometerna på drygt tre kvart gick vi skilda vägar, hon till resecentrum, jag på jakt efter en frisör, för nu skulle håret bort! Far hade tipsat om någon frisöt i stan som var billig och eftersom jag gillar billiga frisörer gick jag dit (kul, det kan misstolkas, whoo!).
Lyckades sno åt mig den sista tiden, de höll inte öppet så länge, något den aningen försenade pensionären erfarade när han kom instormandes och klaga på att rullator inte rullade som den skulle (eller något, jag lyssnade inte). Frisörskan bad honom att komma tillbaka dagen därpå då de hade tid. Under tiden satt jag med blicken på pensionären och nynnade  väldigt tyst "in your face, in your face, in your face".

Det var idag. Igår däremot befann jag mig i Eskilstuna, där 70 % av invånarna består av 75+, helt seriöst.
Anyway, mor och jag åkte upp dit tillsammans med Stoffe och hans far.
Jag var ut först, 60 meter, vann mitt heat, 7.22, slog "Biffen", mångkampare som lika gärna kunde varit bodybuilder, hugha...
Finalen vann jag, 7.14, en hundradel före tvåan, spännande där när de inte kunde avgöra vem det var som hade vunnit.
Stoffe sprang också 60 meter, fast i P17. Han vann också sitt heat på 7.54, och jag passade också på att psyka hans motstånd genom att nämna hans skada ett flertal gånger (han är skadad i höger knä/ben). Han kom senare tvåa (!) i finalen, döstarkt, speciellt med ett skadat ben!
200 meter stod näst på schemat, kändes döskumt när jag gjorde stegringar (accerelera) i kurvan då det kändes som om jag skulle snubbla in på banan innanför.
Loppet kunde gått en hel del bättre, dock var jag om de två andra (jag hade bana två av fyra) strax efter första kurvan. 22.99, skönt att komma under 23 sekunder (med liiite marginal).
Senare hoppade både Stoffe och Fabbe längd, där Stoffe var trea på 5.98 (P17) och Fabbe vann på 7.00 (MS). Säger inte så mycket för er tänker jag nu i efterhand...whatever. Och så får vi inte glömma Camilla som stötte kula och kom trea (KS) på ett resultat jag inte har en aning om, eftersom jag inte får upp friidrott.se eller E-tunas hemsida...

Sen i bilen på väg hem:

Jag - "Neej, Stoffe, dålig låt, byt!"
Stoffe - "Va? Höj?"

Hahahaha!

Imorgon börjar skolan och de ska bli sjukt skönt att träffa alla man inte träffat på lovet.

Undervisning däremot är en helt annat sak...

Kommentarer
Postat av: johanna

stackars pensionär... ;D

fast! när du blir 75+ och går heeela vägen ner till stan med din rullator och blir dissad av frisörskan, kolla dig då omkring och se om det sitter nån liten sprinter och nynnar "in your face". kanske blir en kul reminder på how it used to be :D

2009-01-08 @ 21:50:57
URL: http://johannasofiafredrika.blogg.se/
Postat av: tränar mer än tantan.

under 23, det är ju knappt ens värt att skriva.... shape up jonathan :D kom tillbaka när du springer som riktiga tiwazianer (Y)

2009-01-09 @ 22:42:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0