We beat them back to Age of Empire!

Usch, ryskan börjar bli en pina. Först och främst lär vi oss inte någonting, allt går egentligen bara ut på att försöka tolka Stalin (Svetlana, my teacher) är inte en dans på rosor. Hälften av alla ord vi yttrar i klassrummet är "va..?", "kan du upprepa?", etc.
Vi hade någon slags "turnering" idag på idrotten. Vi delade in oss i smålag som skulle möta ett annat smålag från NS1a i fyra olika bollsporter; volleyboll, basket, fotboll och innebandy. Volleybollen tog vi ikapp till 25-22, men förlorade där. Basketen vi också stryk med 6-4 (vi hade det lilla problemet att bolljäveln inte ville i korgen...).
Men! Dagens skräll! Vi slog dom på fotboll. I princip varenda en av dom i andra laget gick på fotbollsgymnasiet, medan vi hade Gustav, (en NS-elev som har kontrakt med Krokeks IF, division 6 och gillar att lana på Age of Empires ), David (orienterare och pikemanfixerad), Max (CS-geek och datatekniker), Kristoffer (mattegeni och har bra tjejsmak) och så mig, Tan-Tan (friidrottare som viger sitt liv till att springa och har passion för läsk).
Resultaten blev 6-4, efter att Max satte spiken i kisten med sitt friläges mål en meter framför mål. Också värt att nämnas är att Max toppar skytteligen med sina...mål. Gustav och Kristoffer skötte defensiven medan David och jag sprang runt och förvirrade de allt mer frustrerade FIG-eleverna.
Tyvärr fick vi ju stryk på bandyn, men who cares, vi slog dom i deras huvudsport! Yeaaah!

Övrigt:
Var och tävlade i Linköping, i deras nya friidrottshall. Den var ganska lik Nyköping, med skillnaden att Nyköping har en störra läktare. Petig for the win!
60 meter gick som vanligt. Skitbanor (hatar gympagolv), 7.22. 200 meter blev jag väldigt glad över att jag orkade, hade gjort en riktig träning innan jag sprang.  Efter loppet drog Stoffe den gamla vanliga "kände-du-inte-när-jag-knackade-dig-på-axeln-i-kurvan-kommentaren". Den är ganska kul, haha!

Three quick comments

Så var ännu en halvt dödande vecka slutförd och man kan typ slappna av halvt som halvt. Var och fikade med Tim, Madde, Emelie och Frida i onsdags. Tim sa innan att vi skulle träffas klockan tre, men inte vart...så jag satt kvar framför datan tills dom ringde och undrade varför jag inte var där för.
Vi satte oss på något mysigt fik ovanför bion, där jag aldrig hade varit förut. När jag tänker efter har jag ju aldrig varit över over the main gata någon gång, förutom i Kupolen. Satt i ungefär två timmar innan Frida fick för sig att köpa en tröja och en krukväxt. Vi gick till den där lilla igenväxta affären och bakom all skit hittade jag något som liknade ett död gren. Perfekt till hennes pojkvän, den signalerar kärlek! I den butiken försökte Madde att berätta något, vilket hon åter igen misslyckades med, och Tim, jag och Emelie drog tre snabba kommentarer på rad när hon frågade om vi lyssnade: Tim: "Någon som lyssnar?", Emelie: "Jag har hört det tre gånger", jag: "Loser!". Allt inom loppet av 0.3 sekunder. Imba.
Sen gick till...jag har för mig det var H&M, men jag är inte säker...i alla fall så skulle ju Frida köpa sin tröja där, och tvningades Tim och jag göra något som i princip alla shoppinghatande människor av manligt kön avskyr; stå utanför och vänta på att det kvinnliga könet ska examinera tröjan i minsta detalj. Funny...not! Men vad gör man inte för sina vänner?
Gick förbi barnavdelningen och såg de minsta, jävla dvärgutstyrslarna jag någonsin hade sett. Vem, om man får fråga, kommer i dom där om de inte är minst tjugo centimeter lång och sju centimeter på breden? Wierd...

Fick beröm av Gustav idag när vi hade the traditional Age of Empires-gejmet på skolan. Jag bestämde mig att gå på offensiven, vilket funkade, för Gustav hade fått för sig att genom tankekraft försöka styra spelets gång, vilket inte funkade. David och Krille var tolalt chanslösa, för att breda ut min nördighet ännu mera.

Ryskan har blivit lite av ett "gå-in-och-dö-ämne", en sådan lektion man ber till Gud för att den ska vara inställd ett par månader framöver. Fast idag var det rätt kul, speciellt när Davids hjärna elt plötsligt stod still när Pontus visade honom ett översättningsfel i häftet. Detta fattade inte David ("schwedski - ska", det ska vara "svenska" istället för "ska"). Såg väldigt kul ut när han satt där med orörlig min och bara tittade ner i pappret. Till slut fattade han; ""Ska" är ju ett svenskt ord, så jag såg inget fel med det?!".

På svenskan fick jag ett plötsligt skrattanfall, till följd av att jag var tvungen att gå ut. Vad jag skrattade åt var både sjukt och illa, och jag tänker absolut inte skriva ner det här, för David, Gustav, Max och Kristoffer tyckte absolut inte det var kul. Gustavs "ta't lunch" var en liten bidragande orsak.

Kan ju nämna också att syster Redhead har skaffat blogg. Linken ligger nere till höger om ni vill läsa hennes spännande äventyr om drakar och coola prinser som senare visade sig vara homosexuella. Nävars, detta är helt orelaterad med henne blogg.
Kanske en ny novell?

Short like Shorty

Det är något speciellt att gå och lägga sig klockan tre på natten och gå upp klockan tio på morgonen, helt utvilad. Vanligtvis brukar sängen kalla på en runt elva för att sedan inte släppa taget om en tills tolv, och då är känns det som om man inte sovit alls. Döskumt...

Anyway, ingen träning idag, den förbannad förkylningen vill ju inte släppa precis. This is not good, just to make it short...

And this one, is short.

Bräckliga bravader i Mjölby

Rolig dag som spenderade i Mjölby, faktiskt. Me and my friends skulle åka och kolla på Saras pojkvän Nicklas som spelade där (Wedidnothavesexuellrelationwiththatman?). Fick faktiskt gå backstage, lite sådär småcoolt, man kände sig väldigt utanför där bland alla musiker och så vi mitt på golvet.
Det var några band innan som spelade och deras musik...ja, första bandet verkade lite Kent-aktiga, fast sången hördes inte, eller som Frida sa: "hon behövde inte säga att texten var deprimerande, man hör ju inte vad hon sjunger ändå!". Smart där!
Sen kom två smörsångare, eller något sådant, men de var rätt bra. Gick sedan ut för att sträcka på oss, i alla fall Tim och jag, för att sedan efterföljas av Frida, Madde och Emelie. På min bitchiga begäran...
Pressbyrån nästa! Blev kvällens mobboffer när jag råkade dra kortet fel, och tjejen i kassan påpekade det lite småskrattande. "Vem var det som köpte en Pucko?!", var Tims vassa kommentar efteråt. Föll i försvarsläge och hängde ut Madde för att vara bonde och det funkade i ungefär tio sekunder, sen var dom på mig igen.
Kom  tillbaka och satte oss i en soffa, fotölj, etc, och pratade. Tim såg till sin fasa att mannen från Scissor Sisters stod i kiosken (hans klädsel var halvt sönderklippt, därav namnet) och då gick vi in och satte oss och kollade på de resterande banden innan Nicklas band. Ett band, som jag inte kommer ihåg vad de heter, var hur jävla bra som helst,
The Hives-varning på dom, alltså!

Nicklas band tur. Sci fi-hardcore är ju inte min favorit musiksmak, det lät...ja, låt oss säga "udda".

On the way home satt vi och diskuterade homosexuellas rättigheter, religon, min övergång till kommunismen (yes, jag är röd nu), "Extra extra", ja, en massa saker. Tim höll sig lite borta från oss ett tag där angående det första samtalsämnet.
Åt på Max, där jag även träffade min syster och hade en liten trevlig pratstund. Jättekul att se henne igen, ganska länge sen! Glömde tyvärr att säga hej då, skäms lite för det...men jag hälsa på henne och hennes sambo nästa helg, då kan det nog gottgöras.

Skrev en novell igår, som blev väldans bra, enligt mig själv. Var tvungen att göra något när Age of Empire-spelet för damp. "Bräckliga bravader på bion"


Word + Spirit = Poetry



War that no one won.

War that no one won, won, won.
War that no one won, won, won.
 
They broke into Fort Knox and stole the time of a shiny dream of a nation war that no one won, won, won.

Leaving behind the unmistakable black residue of dripping oil war that no one won, won, won.

Our pain bodies everywhere, everywhere where we don?t stare, spare us all your dubious scare, pretending that you?re being fair.

Pretending that we see does not give us sight, pretending that we live does make us alive.

 A war that no one won!

Är han inte bara för fantastisk?

Dig a deeper hole

Min pappa är ruskigt synsk. Vad han än säger så händer det, i alla fall när det gäller saker inom idrotten, vädret (faktiskt), etc. Till exempel, skulle till en träning i somras och han bad mig ta med regnjackan. "Varför då, det är ju soligt och inte ett moln på himmelen?". "Ta med för säkerhetens skull". Visst, tänkte jag, men det kommer ju ändå inte regna.
Sen är ju resten historia.
Tyvärr när pappa säger att jag ser blek och håller på att bli sjuk kan man ju leka optimist och säga att man mår hur bra som helst, bara för att bli sjuk några dagar efteråt. Detta slog ju in i måndags. Från huvudvärk till halsont, blä!
Lååååånga dagar, visserligen är det ju skönt, men man får ju inte träna och det är de som tynger mig.
Dagarna har spenderats framför datan för att finslipa min "stänga-in-mig-och-spela-passiv"-taktik. Funkar rätt bra, synd bara att även på "hardest" är datorn dum i huvudet. Har också gett mig på "Runescape", men tröttnade ganska snabbt, det var kul när man var typ...12 år? Också framför tvn, SImpson, Dr.Phil (help me!).

Såååå, Gud, om du nu finns däruppe bland armadan av moln, kan du inte se till att ge min förkylning på någon annan istället. Jag skickar en lista med kandidater!

Hund...

Jamen, kolla, nu har det ju gått en vecka sen jag bloggade sist. Känns lite som om jag alltid börjar mina inlägg med att informera de individer som lyckats ta sig hit om att jag inte har bloggat på en tag. Behöver ju inte bryta den trenden, inte.
Skolan är för tillfället "fucked up". När jag försöker komma ihåg vad vi har för läxor, prov, inlämningar, etc, finns inget annat än minnesluckor (ingenting, alltså). Att vara ungdomligt senil är jobbigt (ett stort "LOL" här borde passa in riktigt bra). Men jag tänker inte tynga ner er med mina skolproblem, för jag kommer ju ändå inte ihåg dom...

Helgen har ju varit allt annat än lugn, också. Åkte upp till Stockholm, Sätra, för att tävla. 60 meter gick ju "galant", vann. 400 meter därimot...nja. Med en massa vatten i magen, mixat med en kebabtallrik och läsk, drog jag runt två oändliga varv på 53.35, samtidigt som jag lyckades utföra en "bromsa-10-meter-från-mål-och-ändå-göra-en-bra-tid-Wariner" (syftar på Wariners försökslopp, om ingen såg det...inte?)
Speakern var en idiot, vissa brukar vara det. Fast det är ju inte många speakers som rapporterar om att en 12-årig kille lyckats hoppa 1.20 på tredje försöket när startern tänker säga "färdiga" till 60 metersgrabbarna...

I'm going to bed now, för jag är trött och orkar inte sitta och dega framför den här cancerframkallande åkomman.

Running wierdo

Säsongen är invigd och nu siktar jag uppåt. Var i Eskilstuna idag för att tävla för första gången i år och sätta ett par skapliga pers. Detta slog också in. Efter en riktigt usel start sprang jag i mål på 7.26 (detta är alltså 60 meter, inget annat). Tangerat klubbrekord och en fin sänkning på mitt tidigare pers på 7.34.
Finalen? Urladdning, total jävla urladdning. Att bli arg innan ett lopp fungerar tydligen, vilket resultatet visade. När jag kom i mål tittade jag förväntasfullt på timern. Fanskapet visade en 7...sen då? Inget dök upp och jag började fundera på om jag hade sprungit på 7 blankt, vilket jag själv tyckte var en svår nöt. Tiden blev 7.18 och förde med sig tre saker: klubbrekord P17, personbästa för mig med 16 hundradelar och tangerat distriktsrekord (Johan Engberg var innehavare av samma tid i den åldern, nu är vi två) . Damn vad jag tangerade saker här!

Kunde ju knappt bärga mig inför 200 meter. Kan ju också säga förlåt till den tjej jag sprang rätt in i på uppvärmningen. Gjorde ett stegringslopp och så gick hon ut i banan och visste inte vilket håll hon skulle gå åt. Det blev att stå kvar för hennes del medan jag var övertygad om att hon skulle flytta på sig, men icke. Vet inte hur det gick med henne, förhoppningsvis bra. Tyvärr stukade jag själv lillfingret (!) av någon konstig anledning, sorgligt. (Ojojojojoj, sjukhuset nästa?!) ....

Det stoppade mig dock inte från att springa 23.11 på 200 meter, pers med en halvsekund. Det roliga var att jag hade tre killar från Råby-Rekarne (?) i mitt heat, alla hade svarta tävlingsdressar. Jag syntas ganska bra där i min blå-vita tävlingsdress.

En väldigt härlig dag alltså!

Ibland har jag ganska lätt för att bli egocentrerad när det gäller sådana här saker. Läs inte om ni inte vill (lite dumt att skriva det längst ner efter allting...det är ju rätt sent?)


Gustav den förskräcklige

image34

Detta är, enligt mig, förra årets och årets bild, det föreställer en riktigt arg Gustav Viklund.
Första gången jag såg den här bilden garvade jag nästan ihjäl mig!

Naken hemma i Gävle.

Förresten måste jag bara lägga till att jag har gjort något NI aldrig kunnat drömma om!

Jag har gått in naken i Läkerol Arena, slå den ni! (Misstog dörren in till arenan för duscharna, pinsamt eller?)

Fakta or what?

Alltså, jag kan inte rå för det, jag älskar sånt här!

F A K T A
Namn: Jonathan.
Smeknamn: Tan-Tan.
Födelsedag: 6 februari.
Bor: Norrköping.
Ögonfärg: Uhm, det skiftar...
Hårfärg: Brun.
Gör: Går i skolan, springer annars.

F A V O R I T
Färg: Blå.
Plats: En friidrottsarena.
Drog: What...?
Fordon: Bil.
Djur: Inte särskilt förtjust i något djur.
Affär: Game, haha.
Serie: Kollar på vad som går att kolla på, Scrubs är till exempel ett sådant.
Cafe: Kupolen, för det är det enda café jag känner till.
Skor: Spelar ingen roll.

B R U K A R D U
Titta på dig själv i spegeln: Ja, klart.
Gnälla: Blir mindre och mindre sånt, har jag för mig.
Skrika: Så lite som möjligt.
Sova: Ooooooh...skönt.
Försöka vara annorlunda: Nej, man är ju annorlunda ändå.
Klä dig i svart: Svart är alltid snyggt, men jag varierar mig.
Hata folk: Har svårt, men vissa är tydligen lätthatade.
Lita på folk: Alltid, av någon konstig anledning.

N Ä R

Åt du senast: Några timmar sen.
Läste du en bok senast: Typ tre dagar sen, "Moskva 1941".
Var du på konsert senast: Njet.
Köpte du något senast: Det kommer längre ner...
Kysste du någon senast: Det var att tag sen.
Svor du senast: Vet inte, svär en del, vilket jag inte registrerar.
Sjöng du senast: Igår, var tvungen att testa min sångförmåga.
Klagade du senast: Klagar aldrig...vad jag vet?

H A R D U

För många vänner: Nej, det går ju inte?!
Tvångstankar: Inte för tillfället, har ju tränat idag.
Någon annan psykisk sjukdom: Läskberoende, om det nu räknas?
Brutit några ben: Fått några småpotatis i handleden och foten, fast ingen som räknas som en brytning (Nej, alltså).
Några piercings:  Nein.
Tatuering: Njet.
Egen dator: På sätt och vis, sladdarna till den försvann på någon konstigt vis, så allt jag har är en skärm och den där stora saken.
Gjort bort dig rejält: Sånt är bara kul, visst, ibland.
Bra självförtroende: Mycket!
Sagt jag älskar dig till någon idag: Nepp.
Varit kär: Jadå.
Blivit kär i någon på nätet: Faktiskt...
Dumpat någon: Nej.
Blivit dumpad: Nej.
Varit otrogen: Aldrig.

H U R

Svarar du i telefonen: "Jonathan?"
Fördriver du tiden: Framför datan eller så tränar jag.
Mycket pengar har du: Inte en aning.
Tjänar du pengar: Månadspeng, "lön"?
Bäddar du sängen: Nej, det är ju jobbigt.
Ofta diskar du: Diskmaskin for the win!
Ofta städar du: Så lite som möjligt.
Går det på jobbet: Har inget jobb, thank god.
Ofta träffar du din familj: Varje dag, jag bor ju hemma?
Mycket äter du: När jag blir hungrig, tandläkaren var inte glad över det.

Ä R D U

Förstående: Uhm, antar det, ja.
Öppensinnad: Sådär.
Arrogant: Hah! Never.
Osäker: Nej.
Intressant: Det får andra avgöra.
Hungrig: Jämt och ständigt, i alla fall på Uttersbergsskolan.
Smart: Ligger på medel.
Barnslig: Det kan hända.
Liten: Nej då, men inte särskilt lång heller.
Lätt: Öhm...? Eller va?!
Rolig: Tillhör den där lilla minoriteten som innehar den sämsta humorn som finns.
Pratglad: Jahaadu!
Hälsosam: Få se, förut idag drog jag ner och köpte en 1.5 liter läsk och en chipspåse, avgör själv.
Blyg: Ibland.
Lätt uttråkad: Jag är ju överenergisk, går inte.
Arg: Om någon gör något jag inte gillar speciellt mycket jag kan bli rätt arg, men ingenting jag visar.
Ledsen: Jadå, mänskligt.
Glad: Alltid.
Pålitlig: Håller alltid mitt ord.
Laglig: Yäs.
Filosofisk: Jag är en primitiv varelse från den germanska tiden...not. (Nej, alltså...)
Svår: Gööööh?
Positiv: Yäs, indeed, sir!
Originell: Jag är...mitt i mellan, eller något.
Bra på att ge komplimanger: Kan ge mer.
Bra på att få komplimanger: Nej, jag måste ge tillbaka i så fall.

V Ä L J

Katt eller hund: Katt.
Vit eller svart: Vit.
Vatten eller land: Land.
Telefon eller internet: Internet.
Musik eller tystnad: Musik.
Bok eller film: Båda.
Leva eller dö: Live, for the love of God!
Tjejer eller killar: Öhm...tjejer...!

Sickness and two trainingmates

Nu tänkte jag skriva, utan att ha något riktigt intressant att skriva om, något som poppar upp i huvudet bara (see?).

För det första tänker jag ge er läsare ett litet tips; om ni ser en choklad...miniatyr, gubbe, godis, whatever...och ni vet att den är från förra veckan, ät den inte. Jag gjorde ju såklart just det, eftersom mitt begär på läsk inte var nertystat var jag ju bara tvungen, tyvärr var det ju inte så värst bra. Slutade i att jag har blivit tillfälligt illamående och, ja...etc, säger vi där, eh?
För det andra...ja, för det andra så vet jag inte vad jag ska göra nu, förutom bloggen förstås. På tv, ett flertal bra filmer, men orkar inte kolla, i mitt rum står mitt Xbox 360 och snurrar i väntan på att jag ska slakta några tyskar i "Medel of Honor Airborne", men känner inte för det. Här kan jag ju inte sitta, har ju fan spenderat mer tid framför datorn än att...äta! Det ska jag göra! Mat! Första som dök upp i skallen. Vad har kylskåpet att bjuda på, måntro?

Nyköping imorgon. Väldigt trevligt, har inte tränat sen i söndags. Den träningen var underlig, eller något annat ord kanske passar bättre in. Hela ishallen var tom, bara Jonas, jag, Stoffe och pappa. Jonas ville jogga mer varv som uppvärmning än vad som brukas. Detta är inte likt honom, han har förändrats på ett bra sätt, speciellt efter hans vilja att springa intervaller?! Wow, Jonas, good job!
Stoffe? Han kämpade på väl, men hamburgaren, pizzan och läsken glänste med sin närvaro. Hoppas bara att han väljer något mer inom "salladsvägen" inför Eskilstuna, vill ju inte att my teammate blir sjuk!

Yet! Maten väntar. Den ska väl inte vänta för länge? (Sämst avslutning...)

Tar min favorit:

Tadaa!

RSS 2.0