Inside doesn't work anymore

Nu är det RIKTIGT kallt ute, och säger någon emot så har den fel. När jag satt framför datan runt halv ett och insåg att jag var tvungen att cykla till träningen så tänkte jag inte alls på att det var speciellt kallt ute, trots ingen sol och en sjuhelvetes massa moln. Oooh, så fel jag hade. Direkt när jag kom utanför porten ökade mitt begär efter ett par vantar ordentligt. Rock och träningskläder under (en långärmad, tunn som ett as och en kortärmad över gav ingen värme). Till råga på altt började det dugga lite lätt.
Väl i Ishallen undrade jag "vafan gör jag här?". Av ren vana hade jag tagit mig till träningen och bortsett det faktum att jag inte kunde träna normalt på grund av foten som börjat jävlas. Imorgon är det jag som ringer Medicinskt Centrum och beställer (eller ansöker om) remiss för röntgen. Det kanske låter illa, men förhoppningsvis är det inte det.
Det blev att springa snabba en-varvare och sen styrkeschemat ensam i det mellanstora gymmet.
Nu är det ju så att i det gymmet finns ett långt fönster som blickar över en Himpafältet och himlen också. Följde väderförändringen med en klump i magen då det gick från duggregn till spöregn på fem minuter och i det vädret skulle jag cykla hem sen...kan ju säga att jag trodde helt seriöst att jag skulle dö när jag åkte ner för Södra promenaden. Märkte att jag hade bankkortet på mig, så jag bestämde mig för att köpa något tjockt (chips, läsk etc). Hade lite svårt att knappa in koden när jag skulle betala då dom var inget annat är ett par avdomnade kötthandskar. Tur att tjejen i kassan (som var über-söt) gav mig ett leende och undrade om det var kallt ute. Ganska lätt att klura ut vad jag svarade.

Hoppar från idag till igår, då det blev bio med Max, Gustav, Love och David. Max Payne var filmen, och den var väldigt bra...ööh, ja, kul att träffa dom igen, då det var nästan en vecka sedan jag såg dom! Vi begav oss till Max sedan och glodde lite på youtube-klipp innan Gustav, David och jag drog oss åt varsit håll med samma mål.

Och nu är det klart, jag ska skaffa en nu mobil, för fanskapshelvetesjävlaurbefolkningsaset funkar inte...och jag har ett oläst SMS som jag inte kan läsa! Jag blir galen! Något skit inifrån har gått sönder...

Free thinkers are dangerous

Göh, insåg igår kväll att jag har lov. Sen sommarlovet har man sett fram emot höstlov, och så glömmer man bort det, för jag var på väg att lägga mig runt halv elva innan jag tänkte "vänta nu...något stämmer inte..."

"Jag har lov...hell yeah!"

Måste nog vara den bra-iga helgen som satte sina spår. Imorse sov jag till ett, eller det var i alla fall vad jag trodde. Hade nämligen glömt att ställa tillbaka klockan en timme, då vi går över till vintertid, och klockan var egentligen tolv.
Öh, jag ser ingen poäng i det jag precis skrev, men det får stå kvar, för backspace är illivillig och fastnar hela tiden, så jag hade nog inte skrivit klart det här för att backspace är illvillig...


Inre röst: Fan, Haag, sluta upprepa!

Jag (Haag, dårå): Dårå?

Inre röst: Som om jag vet, gör det inte bara, det är liksom totalt onödigt och onödigt.

Jag: Hehe, jumpsidedownflyingfuckingkickinthenuts, you just got busted.


Problemet är att jag just hade den konversationen med mig själv...och som ni ser upprepar jag bara hela tiden.

 

Gah, jag vill bara gå berserk på tangentbordet och skriva så sjukt mycket om ingenting. Varför vet jag inte, men om jag gjorde det skulle jag sova gott.

 

Byter ämne...nae, det gör jag inte. Ooooor? Mohahah, varför ska jag det? Fritt land, jag gör som jag vill i min blogg...

 

Free thinkers are dangerous!

Need the one you love and love the ones you need

Need the one you love and love the ones you bleed

Gonna let you mother fuckers die, gonna let you mother fuckers die

Gonna let you mother fuckers die, why...

 

You got to love System of a Down.

 

Och bara så ni vet har jag inte blivit galen på allvar, jag är mest trött som ett as men för pigg för att lägga mig. Sena nätter gör mig till ett känslomässigt vrak, tänker för mycket...

 


 

 


Spirit of sadness

Usch, me don't like geografi. När jag gick på högstadiet trodde jag att allt geografi handlade om var huvudstäder, floder och bergskedjor. Nu handlar det istället om resurser och liknande. Sånt som jag avskyr...
Som en liten sticka i röven har vi ju prov i just det ämnet, imorgon! "Yay", säger jag med världens fetaste ironi...

Onsdagar är veckans värsta dag. Man andas ut lite för att man har kommit halvvägs igenom veckan samtidigt som man får lite ångest över att det är hälften kvar. Sånt får mig att bli så satans depp på allt, viljan att kommunicera försvinner lika fort som maten på Göran Perssons tallrik. Dumma...tillstånd. Ingen träning på det heller, nehe...

Onsdagar är lika med död, så var det med det.

Imorgon är det träningen i alla fall, två gånger om, då är jag säkerligen glad igen.

So blow our mind and make it lazy
Those long, long days with no escaping
I hold the wheel to let it go
Don't wanna stop don't wanna know
If it gets you down well just don't blame me


Tycker den texten säger vad jag tycker och tänker. En av de bästa låtarna också. Lyssna gärna.


If it lets you down, so broken hearted, if it gets you down, well, then I want it

Stockholm, säger jag bara. Varför vet jag inte, kan bero på att jag just nu kom på att jag inte uppdaterat bloggen på en tid och att jag faktiskt var där för...en vecka sen...tror jag. Världens najsigaste hotell med efterrätt. Efterrätt, people! Första hotellet som hade det när jag befann mig på samma plats. Dock så fanns det ju såklart en hake med själva hotellet, vilket var att man använde själva rumskortet till att få el i sitt rum. Hade precis kommit tillbaka från arenan efter träning och skulle duscha. Nu blir det gissningslek, gissa vad som händer.

And a one
and a two
and a three
and a four, time's up!

Rätt svar: Hittar inte saken man stoppar ner kortet i, så det blev att duscha och klä på mig i totalt mörker, och jag kunde ju givetvis inte öppna gardinerna, nejdå, palla det. Ironman, for the win, fast han hade nog hittat den där saken (som befann sig precis bredvid dörren ut).
Den "riktiga" träningen (där vi fick springa) var kul, 200mx4x2 (200m, 4 lopp, 2 serier. 4 lopp = 1 serie). Tog rygg på en sjukt bra tränad mångkampare som inte verkade bry sig om den hårda motvinden som knäckte mig sista loppet.
Gokart blev det också på lördagskvällen, där jag hamnade i samma lag som Morgan (Ohlström) och Fredrik (Karlsson). Vårt lag, Debrecen, kom fyra totalt bland ungefär 7-8 lag. Grattis till Hannas (Adriansson) lag, som tog hem segern.

Sen efter att jag kom hem så har jag en sjukt stor minneslucka, så jag hoppar direkt till helgen.

Det som var bestämt var att en del folk skulle äta på Choy's Garden. Jag som alltid trott det hette Choice Garden, så chockad jag blev. Träffade i alla fall Coffa drygt 45 min innan bestämd tid vid Vaxkupen. Det roliga var ju det att jag skulle träffa honom 17.45, jag kom 18.15...förlåt på det, men han sa faktiskt 18.15 (kommer få en kommentar angående det från honom, trust me)
Fia och Julia kom gående efter att vi stått och frusit våra arslen varma i trappan till Choy's, då vi tydligen skulle käka på Peking House istället. Chock två kom då, när jag alltid trott att Peking House var en souvenirbutik innehållande en massa skit med IFK Norrköping...grov miss där! Där stod Fia så kallad "Eber-brudar", som var en härlig skara tjejer. Var väl stelt i början, men det släppte senare.
Problem uppstod när vi skulle hem till Fia. Medan jag och tjejerna hoppade på tvåan i tron om att Julia, Sara, Jorunn och Coffa hoppade på där fram, stod de kvar vid hållplatsen. När sen Fia skulle ringa Coffa så visade sig att jag hade hans mobil när jag skulle betala da ticket, och gissa vem som stod där om inte samma tant som blev lite sur på mig och Coffa förra gången vi skulle till Fia.
Anyways, de tog 3:an och kom fram före oss...hur nu det gick till. Väl inne fick vi chokladmuffins med cremé freiche och chokladbollar pumpade med kaffepulver. Födelsedagsfirande av Fia och Julia var ju också själva idén med kvällen...tror jag. I alla fall blev det sjungande och sedan var Sara och Jorunn och en av damerna från Eber tvungna att dra.
Spelade något omateriellt spel kallat "Maffia", som jag så innerligt hatar, för jag kan varken ljuga eller övertyga folk så jag är ingen stjärna direkt. Men kul var det i alla fall när jag blev "the Sheriff " och skulle peka ut Julia som den skyldige, och Natta (den ena Eber-tjejen) gjorde tummen upp, vilket skulle betyda att "det var rätt, hon är ond" och Debbie (den andra Eber-tjejen) gjorde tummen ner som skulle betyda "nej, hon tillhör inte det goda" och jag fick ett stort frågetecken på huvudet.
Sen när alla andra drog stannade jag, Julia och Coffa kvar över natten, där jag genomförde ett strypattentat med mina ben mot Fia som bestämde sig för att hon inte ville sova i samma soffa som mig utan istället lägga sig i sin säng. Julia och Coffa delade på ett gäng kuddar på marken, hehe, suckers.
Sjukt trevlig kväll, nej, dökul lördagskväll, dösköna människor! Bästa på länge!

Nu har jag ett naturkunskapsarbete jag måste göra klart. Titta, jag KAN plugga om jag vill (och måste).

Åh, infall!
IF IT GETS YOU DOWN, BUT JUST DON'T PLAY ME!
Happens from time to time!

Shakespeare equals the Force

23.30.
SMS.
Julia.
"Vafan...?"
Gäsp
Läser...
...
...
...
*fattar*
...
nu!

För att sammanfatta det där så fick jag ett sms från Julia halv tolv på kvällen, där hon undrade om jag kunde göra henne sällskap klockan åtta på morgonen innan provet. Eftersom jag var så trött då förstod jag inte vad det stod, utan det tog drygt tre minuter att tolka meddelandet. Sovmorgonen rök där, men det spelade ingen roll.
Satt och "pluggade" och pratade South Park och lite diverse annat innan provet i naturkunskapen tog sin början. Provet gick galant, och ett IG är nog att vänta sig. Nävars, men varje gång det känns har gått bra så har det ju inte det, men den här gången blir det annorlunda!
Engelska med Fiona (läraren). Min väldigt tolkning av Shakespeare gick hem. Inte många som jämför Shakespeare med the Force i "Star Wars".

Träningen idag också var den bästa träningen sen uppehållet, innehållsmässigt. Två varv, jogga kortsidor, spring rakorna. Tre varv samma sak, och där höll jag på att spy. Sebbe sprang obekymrat vidare medan jag dog lite inombords. Lyckades hålla mig ända in i mål. Lite styrka på det och en promenad hem med cykelaset medan jag dagdrömde om diverse saker. Sitter här nu, är för trött för att resa mig, för trött för att se ens, vilket borde vara ett slags varningstecken.

På tal om dålig syn så tror jag att min syn har försämrats ännu mer. Spelade det berömda spelet "Call of Duty" (första delen) online mot andra no-lifers. Visade sig (eller vänta, det gjorde ju inte det!) att jag måste ha glasögon när jag spelar det spelet, eftersom jag inte kunda urskilja vän från fiende (grått mot beige). Illa...

Sällan jag svarar på kommentarer i själva bloggen, men Sami, din kommentar från "Busted!" var fan bäst, haha!

Saywhat..?

Gillar inte detta väder. Speciellt inte när man cyklar med en 100 kilos tung väska full med kläder och och diverse annat till pappa, för att sedan åka tillbaka till mamma på jakt efter spikskorna som då försvunnit...lägligt när jag hade tio minuter på mig upp till Borgsmo (det tar runt tjugo minuter upp till Borgsmo från min moder, om man cyklar som en jude genom Tyskland). Träning med Stoffe och Fabbe i isregn som självklart la av när man kom hem...

Som omväxling så har jag faktiskt pluggat rätt mycket nu. Det sker inte ofta, men när det väl händer...så händer det. Naturkunskap är inte världens roligaste ämne, men när man åker på rådäng på Call of Duty utan glasögon och komikerna i  kvällens Parlamentet inte ens får mig till att le så har man inte mycket till val.

Öh, ja, ointressant som det är så skriver jag inget mer, är så trött just nu, så.

Busted!

Händelserik dag? Nej. Vaknade vid halv ett, ringe syster (Jessica) men hennes mobil var avstängd, lämnde ett meddelande, åt frukost...tror jag...nej, jag gjorde ju aldrig det, mamma kom med pannkakor en timma senare. Skulle egentligen varit hos Coffa nu med lite personer och haft Guitar Hero/Singstar-kväll, men Coffa ville hellre ligga hemma och spy och spela Fifa 09. Nävars, get well!

Nej, vänta, EN sak har hänt idag som var lite "händelserik". Det var litechockerande, eftersom jag inte förväntade mig något sådant.
Skulle nämligen på toaletten. Huset är helt knäpptyst, så man kan urskilja lite grann vad folket ovanför/nedanför håller på med dom är hödljudda.
Satte mig ner, och då hör jag ett "ååååh...!" ovanifrån. "What the fuck...?", tänker jag och lyssnar intesivt på jakt efter vad det var. Tre sekunder senare, ännu ett "ååååh!", från en manlig röst, och sen ett "ååååh" från en kvinnlig röst. Fick min tankar bekräftade när mannen ropade hur högt som helst "JAG KOMMER NU!" med ännu ett "ååååh" . Undrar om de visste att jag hörde allt...

RSS 2.0