Tantan

Så vi var nere i replokalen igår. Jag älskar det där stället. Musik är så kul att jag ibland undrar varför jag inte blev musiker...svaret på det är nog på grund av en väldigt sen debut inom området (drygt ett halvår sedan) så ja, there we go.
Anywayz, vi fick en stor utökning av bandet i form av en trummis! Gissa om det behövdes, akustiska rep blir ibland lite enformigt. Och så bra att vår nye trummis, Fredrik, är så jäklans duktig! Kommer kännas betryggande att ha honom där bak i framtiden, kan jag lova! Oh, så bra!

Tog en liten promenad med älskling igår, allt blir så mycket finare och vackrare när hon är med!

Har ett litet RHCP-medley i detta ögonblick i hopp om att förbättra min baskunskaper i funk. Eller inte bara funk utan mest i deras musik. Akrobatisk musik är bra musik.
Och metal, viktigt!

Höm höm, hur går det här då? Inget vidare, eller? Nae.

Sitter just nu med basen samtidigt som jag försöker blåsa bort det onda i mitt pekfinger och långfinger. Slap och pop gör ont, speciellt om man inte har hållt på med det särskilt länge..."Can't stop" är i alla fall kul att spela, så det är väl liksom det enda negativa...det onda, alltså.

Bosse fick för sig att det ska vara friluftsdag imorgon, vilket betyder följande: löpa. Nu är det inte "löpa" som i "spring kort" utan "löpa" som i "långt-utav-helvetes-lång-löpning".
Distansen är 5.3 km och jag är INTE taggad...att det är i en skog gör inte saken bättre.

Den 9 oktober drar och min underbara flickvän till Karlstad för ett besök hos Cecilia (syster), som flyttat upp dit. Ska bli riktigt nice, indeed!

Nu ska jag snart ta kontakt med Coffa och dra ner till replokalen för lite rep! Hell yeah!

Mmm, korta dagar...skönt. Jag har aldrig mer än en lektion efter lunch och de lektionerna äger endast rum i tre utav fem skoldagar och jag klagar fasiken inte!

När jag trosade runt på skolan med Love mötte vi den absolut skönaste killen vid lärarrummet, han var totalt lost men ändå så skön på ett speciellt sätt. När jag frågae vart Sia, damen med videokamaren, hade sitt arbetsrum någonstans svarade han att han inte visste. Jag frågade då vart denna dam möjligtvis befann sig och den här mannen rabblade sedan upp en hel drös med anledning, bland dom att hon kunde vara sjösjuk! Excentrisk som bara den och haha vad jag gillade honom!

Fick min kamera i samma veva, eller rättare sagt skolans kamera. Nu kommer den svåra uppgiften att fundera ut hur den egentligen fungerar, då disklocket inte vill öppna sig...

Träffade även min underbaring Camilla, obeskrivligt härligt, mmmm...!

Jag sitter just i detta nu och funderar. Funderar på varför Love inte är känd. Hur fasen kommer det sig att den killen inte är känd? Det är ett extremt skumt mysterium för mig...Musikaliskt geni över det vanliga, det är nästan läskigt att lyssna på hans idéer och fortsättningar han skickar till mig i Guitar Pro.
Den senaste är så bra att jag nästan är glad över att jag spelar bas och inte gitarr. För när man är på en tillställning, fest eller dylikt och det finns en gitarr så börjar man spela lite på den. Instormande kommer Love, grabbar tag i plankan och totalt demolerar det man själv spelat, fast jag klagar inte, alltid lika kul att höra honom spela!

Trött som jag vet inte vad...kanske kan bero på de tidiga mornarna, eller de tidiga kvällarna. Camilla-abstinens? Träningslöshet? Sockerbehov? Oh, chokladmousse...!

Det finns två band i mitt liv just nu; Metallica och Red Hot Chili Peppers. En tsunami av bra låtar som ger både feel good-känsla och viljan att banka skiten ur varje pensionär som går förbi utanför...nae, inte banka skiten ur, kanske hjälpa dom halvvägs över vägen för att sedan lämna dom där...nej, det är bara taskigt, bevara eliten!

Tänkte söka in till Idol nästa år...NOT! Kände att jag behövde markera "not" där. Jag är kapabel till i princip allting och Idol skulle nog inte vara något problem. Kanske att masa mig dit, men resten...och så ska man göra något så man blir känd. Sjunga fint? Nej nej, det blir man inte hyllad för, utan jag tänker mig att storma in framför juryn, säga en helt orelevant mening för att sedan peta på Bagge och säga "vad ska du göra?!" medan man springer som ett as ut genom dörren med säkerhetsvakter och upprörda kameramän hack i häl...eller sjunga sjukt falsk och hoppas på att de av medlidande skickar iväg en till Stockholm...

Jag är inte seriös. Jag är inte uttråkad heller. Jag är bara mig själv, YEAH!

Note to self: ät aldrig ostschnitzel igen...fyfan.

Jag tror den kommentaren talar för sig själv, och det går ut som en varning till alla; ät det inte. Gör det bara inte...uäck.

Det bjöds på skolfotografering idag, "saker-som-hände-1991-men-som-blev-till-något-annat-men-ändå-väldigt-bra"-tema, herr Haag klädde upp sig finfint till feta kommunisten Gorbatjov och oj oj oj som han trivdes! Jag skulle gissa på att herr Lindegren, Wiklund, Skarstedt och Ornefalk även gjorde för oj oj oj vad stiliga vi blev!

Jag saknar för övrigt min bas som jag varit ifrån i drygt två veckor nu, it sucks, men det har inte förhindrat min förmåga att få fram låtar, nej nej, en gitarr är faktiskt väldigt använderbar i såna här lägen. Dock är det djupa, tjocka soundet från basen jag saknar mest...mmmmm *drool*.

Jag saknar även min Camilla, känns som evigheter sedan trots att det var igår vi sågs senast. Som sagt, evigheter.

Då min underbara flickvän lade ner sin blogg så bestämde jag mig mitt i matlagningen för att återuppta den här bloggen igen, då jag nu känner mig rätt så utvilad. Senaste inlägget kom ju för fan i juli vilket är drygt en och en halv månad. Som tur är går jag inte längre matematik, det var kanske inte mitt starkaste ämne. Fick spendera två veckor av mitt härliga sommarlov på De geer tillsammans med Choung! Old man equals awesome, han lärde mig på två veckor det mr C misslyckades med att lära mig på ett år.

Och jag tänker passa på att smygannonsera här, det är min blogg så varför inte. Jag behöver en TRUMMIS, en bra en! Så om någon förbipasserande sneaker råkar se det här så var vänlig skriv en kommentar och etc så löser vi resten sen. Det är för ett band för övrigt...