Hej då, gamla design (Wariner) och hej, nya design, (Tankian). Jag tackar än en gång Malin som har hjälpt mig med det är då jag är totalt värdelös när det gäller sånt som, I don't know...designa min egen blogg?
Designen lär förhoppningsvis dyka upp om ett tag, då den inte ploppat upp än.

Skoldagen har flutit på rätt bra, Hälsostudion imorse och det nya hederliga styrkepasset väntade, det passet som ska göra om mig från en liten marathonlöpare till en redig sprinter *host*. Men det är alltid kul med sådan styrka, "mannens lekrum" vore ett passande namn istället för "gym"...
Sedan en film om Colorado-floden, som Lena visade i ettan förra året. Tyvärr befann vi oss just i det ögonblicket på Donken i full färd med att äta en sen lunch, så det här var ju en gyllene ögonblick att ta igen förlorad mark. Meeen som väntat fick filmen mig nästan att somna om inte den extremt långsamma damen med den vaggande gångstilen knallat förbi utanför fönstret. Ska skicka ett "tack"-kort och adressen till Janne Ritzer så hon slipper gå som hon gjorde, men det roade i alla fall mig.
Lunch på det.

Max  *Säger något jag inte kommer ihåg* - Nej, *reser sig upp*, nu ska jag ha sallad! *går iväg*
Gustav - Sa han att han skulle ha samlag?
Jag (i vanlig ordning) brister ut skratt.
David tittar på mig och suckar. '

Och så måste mammas kommentar läggas in också:

Hade precis fått de enskilda fotona från skolan. Jag öppnar och ser efter hur det blev, mamma kollar och brister ut gapskratt. Hon går och lägger sig ner i soffan så hon inte dör av skrattanfallet. Syster Ronja sitter också och gapflabbar åt mitt lite halvskumma leende. Till slut, efter några minuter, frågar mamma:
Mamma - Men, Jonathan, vad gör du egentligen på bilden?
Jag - Meh, jag försöker ju le lite charmigt!
Mamma - Haha, med det där leendet charmar du ingen!
En tsunami av skrattanfall infaller medan jag flyr 1 % sårad, 89 % road och 10 % överrasked till den uppvärmde datoren.

Ska köpa en hatt, på tal om annat. En hatt och en grå halsduk. Yep, det ska jag, sen jag spatsera in på De geer liknade en skum estet, men ändå, hatt, rock och halsduk, liksom. Allt som fattas är käppen och uret fastsytt inne i fickan så kan jag bli en jude. Då kunde man gå förbi varje "Rökning förbjuden"-skylt som blivit vandaliserad och där det istället står "Pökning för juden" och tänka "yeeeeaaaah...här får bara jag pöka...". Dock gillar jag att fira jul, så det är tyvärr uteslutet.

Kom fram också nu när jag pratade med Coffa på msn för någon timma sedan att jag hatar mig själv för tillfället. Den dryga, självsäkra och jobbiga Tantan har byggt bo inom mig och måste genast utrotas, innan den förstör mig och stör upp min omgivning. Anledningen vetifan, det var nog den där onsdagen som fick aset att komma fram.

Låt mig säga såhär; jag hatar onsdagar, jag har alltid hatat onsdagar. Why? I'll tell you why, därför att onsdagar ÄR den mest avskyvärda dagen någonsin!
Halva skolveckan har gått, halva är kvar, alla lektioner är låååånga, likaså själva dagen. Varenda lektion är också "plugg-lektioner", dvs lektioner där de pumpar en med information tills man rentav man får den läskiga känslan av att "det där fönstret ser väääldigt lockande ut". Tänk då också att man sitter på tredje våningen...
Som bara för att jävlas med en så är det ingen schemalagd träningen heller, så när man kommer hem är det antingen att sitta och plugga som ett as (vilket jag sällan gör) eller att sitta vid datan och än en gång bekymra mig över att mitt sociala liv går i spillror över ett dataspel.
Det finns dock två ljus som lyser upp den mörka grottan onsdagen tagit som skepnad; mina underbara vänner samt att det första jag kommer göra efter att ha gått upp och ätit frukost dagen efter är att träna.

Hm, känns som om jag lagt in en hel del sinnesbeskrivningar eller vad det heter, i det här inlägget. Kan nog bero på svenskan, där vi fick fria tyglar att skriva någon om vad som helst och sedan skriva in en massa beskrivningar om hur det ser ut, lukt, etcetera. "Den ensamme soldaten", blev titeln, om soldat Ian i Irak. Stackarn vill inte vara där.

Stackarn.