Tears in heaven

Söndag. Ibland är de helt okej, faktiskt, som den här. Arenan idag och det var fasen en vecka senast jag var där. När Krister och jag planerade mitt träningsschema sa han att söndagar skulle innehålla ett hårt intervallpass och det är bara att tacka och ta emot, det är så sjukt kul och jag skojar inte, det är det! De är de passen som man känner att man fått någonting gjort i form av flåsande. Flåsande män och kvinnor i tights...
Årets och nästa års satsning blir äntligen 200 meter, trött på 60 meter, det är för kort.

Det var väl det...helgen har spenderats tillsammans med min kära gitarr, men den här gången ville den inte producera några riff...träligt.

Camilla <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0